Tuottajalle reilumpi osuus ruoan hinnasta - Producenterna är värda ett rättvisare pris för maten

Miksi se joka tekee eniten, saa vähiten? 

Ruoan tuotantoketjussa suurin työmäärä tehdään maatiloilla. Suomalaisessa maataloudessa on eletty viimeiset kuukaudet taloudellisesti vaikeimpia aikoja vuosikymmeniin. Tuottajien henkinen ja taloudellinen tilanne on nyt monella maatilalla kovalla koetuksella.

Ilman korkeatasoisia raaka-aineita ei synny laadukkaita ja turvallisia elintarvikkeita. Suomalaisten tuottajien ohjenuorana on toimia vastuullisesti ja tuottaa kansainvälisessä mittapuussa erittäin puhdasta ja turvallista ruokaa kaikissa olosuhteissa. Suomessa tuottajat ovat sitoutuneet laatustrategiaan. Se tarkoittaa EU-tasoa huomattavasti tiukempaa elintarviketurvallisuuden, ympäristönsuojelun ja eläinten hyvinvoinnin tasoa. Lainsäädäntömme lisäksi tuotantosektoreillamme on omia järjestelyjä, jotka takaavat korkean laadun ja tuoteturvallisuuden.

Tästä huolimatta kauppa ja teollisuus kahmaisevat ruoan hinnasta tuoteryhmästä riippuen jopa yli 80 prosenttia. Katso graafit.

Alhaisia tuottajahintoja perustellaan sillä, että tuottajahinnan korotus nostaisi elintarvikkeiden kuluttajahintoja. Todellisuudessa tuottajaosuuden nostoa ei tarvitse siirtää kuluttajahintoihin. Kyse on myös liiketoiminnan valinnoista. Tuottaja ottaisi mieluiten suuremman osan tuloistaan markkinoilta, jos se vain olisi mahdollista. 

Tutkimuksen mukaan yhdeksän kymmenestä suomalaisesta haluaa syödä kotimaista ruokaa tulevaisuudessakin. Tuottajaosuuden polkeminen vaarantaa elintarviketuotantomme ja siten myös kuluttajan vapauden valita terveellisiä, turvallisia, maukkaita ja eettisesti tuotettuja kotimaisia elintarvikkeita.  Vetoamme suomalaisen ruoantuotannon, laadun ja elintarviketurvallisuuden puolesta. 

Me allekirjoittaneet vaadimme ruoan tuottajaosuuden reiluuttamista eli ruokatuottojen uudelleen jakamista niin, että kauppa ei kyykytä ruoantuottajaa.

------------------------------- 

Varför får den minst som gör mest?

Den största arbetsinsatsen inom matkedjan görs på lantgårdarna. Ekonomiskt sett har de senaste månaderna varit de tyngsta på flera årtionden för det finländska jordbruket. Flera gårdar är under extrem ekonomisk press, vilket även inverkar den mentala hälsan. 

Utan råvaror av hög kvalité har vi inga högklassiga och säkra livsmedel. De finländska producenternas rättesnöre är att verka ansvarsfullt och att under alla omständigheter producera – i internationell jämförelse - mycket ren och säker mat. De finländska producenterna har förbundit sig till kvalitetsstrategin, vilket i praktiken betyder avsevärt strängare livsmedelssäkerhet, miljöskydd och djurvälfärd än vad som krävs inom och av EU.  Utöver lagstiftningen har de enskilda branscherna även egna regler som garanterar hög kvalitet och säkerhet. Trots dessa insatser inom primärproduktionen tar detaljhandeln och industrin rentav över 80 procent av konsumentpriset, beroende på produktgrupp.  Se graferna. 

De låga producentpriserna motiveras med att en höjning av dem även skulle leda till höjningar i konsumentpriset. I själva verket skulle en höjning av producentpriset inte behöva överföras på konsumentpriset. Det är en fråga om val i hur affärsverksamheten bedrivs.

Producenterna skulle gärna ta den största delen av sin inkomst från marknaden och inte från stöd, om det bara vore möjligt. I dagens läge räcker producentpriset inte ens tillsammans med stöden att alla gånger täcka produktionskostnaderna på alla gårdar. 

Undersökning visar att nio av tio finländare vill äta inhemsk mat även i framtiden. Genom att pressa producentpriset äventyras hela den finländska matproduktionen och därmed även konsumenternas frihet att välja ren och god, säker och hälsosam inhemsk mat som är producerad på ett etiskt försvarbart sätt. 

Vi som undertecknat denna adress kräver en rättvisare fördelning av priset inom matkedjan så att vi även i framtiden kan njuta av finländsk mat.