Suomi yksikieliseksi maaksi

Mielestäni ruotsin kielen osaaminen on vain hyvä asia suomea äidinkielenään puhuvalle suomalaiselle. Toinen asia kuitenkin on se, että on sellaisiakin suomalaisia jotka eivät halua osata ruotsia, ja heille on suotava oikeus olla ruotsia osaamatta. Tämä ei nykyään toteudu kun ruotsi on suomenkielisissä kouluissa yläasteella ja lukiossa pakollinen oppiaine.

Itse puhun tarvittaessa ruotsia mielelläni ja se on ainoa sellainen oppiaine, jossa minulla on ylioppilastutkinnosta laudatur, kaikki muut oppiaineet ovat magnoja. Nykyisen asteikon mukaisesti tuo 1987 kirjoitettu laudatur olisi kuitenkin eximia, koska kuullunymmärtämisen pistemäärä oli alhaisempi kuin muissa samalla kirjoituskerralla magna-arvosanalla suoritetuissa kielissä.

Virallisen kielen aseman poistaminen ruotsin kieleltä edellyttää kuitenkin uuden kielilain lisäksi myös perustuslain muuttamista. Uusi pykälä olisi siis sellainen, että maan virallinen kieli on suomi ja muilla kielillä on maassa vähemmistökieliasema. Lisäksi tuo perustuslakipykälä voisi mainita että kielilaissa erikseen luetelluilla vähemmistökielillä, joihin kuuluu myös ruotsi, olisi oikeus asioida viranomaisessa.

Lakiesitys, johon kuuluu perustuslain muutos, vaatii eduskunnassa kuitenkin pääsääntöisesti aikaa. Perustuslain 73§ mukaan perustuslakiin itseensä tehty muutos edellyttää huomattavan määräenemmistön tuen, eikä tavalliseen lakiin riittävä yksinkertainen enemmistö noin vaan riitäkään. Yleensä perustuslain muutos edellyttää, että kaksi peräkkäistä eduskuntaa hyväksyy sen 2/3 määräenemmistöillä ja lakiehdotus lepää yli vaalien. Toinen vaihtoehto on että eduskunta julistaa 5/6 enemmistöllä asian kiireelliseksi ja sen jälkeen hyväksyy muutoksen 2/3 enemmistöllä. Kun jommalla kummalla näistä tavoista on saatu hyväksyntä eduskunnasta, on presidentin hyväksyttävä se kolmen kuukauden sisällä, ja jos presidentti ei tuossa määräajassa muutosta hyväksy, äänestää eduskunta asiasta uudelleen.

Aiemmassa perustuslaissa presidentillä oli oikeus jättää laki vielä yksien vaalien yli lepäämään, mutta tämä on muuttunut nyt siten että tällaista oikeutta presidentillä ei enää yli kolmeksi kuukaudeksi ole.

Edellä todetun lisäksi myös perusopetuslaki ja lukiolaki edellyttävät muutoksia toisen kotimaisen kielen opiskelun muuttamiseksi vapaaehtoiseksi oppiaineeksi suomea äidinkielenään puhuvien osalta.

Itse kuitenkin totean, että jos toisen kotimaisen kielen opiskelu ei olisi ollut pakollista, olisin sen kuitenkin vapaaehtoisena oppiaineena lukujärjestykseeni ottanut. Olin perheeni nuorin jäsen ja muu perhe käytti ajoittain ruotsin kieltä asioiden salaamiseen minulta aikana jolloin en vielä sitä osannut. Tämä asia oli omiaan vaan aikaansaamaan sen, että minulla oli varsin korkea motivaatio ruotsin kielen opiskeluun.

-----------------------------------------------------------

Och samma på svenska:

Jag tycker att det är endast bra för finskspråkiga att kunna tala också svenska. Det är dock inte samma sak, att några finnar tycker att de inte vill kunna tala svenska, och dessa finnar måste ha rätt att inte tala svenska. Svenska är dock fortfarande i finskspråkiga skolor ett obligatoriskt ämne, och så länge som det är så, måste också dessa finnar som motstår svenska språkets obligatoriskhet i finska skolor lära sig svenska mot deras vilja.

Jag talar själv gärna svenska och det är det enda ämnet, i vilket jag har laudatur i studentexamen, alla övriga ämnen är magna. Enligt nuvarande skala denna laudatur från året 1987 skulle heta eximia, då poängantalet i hörförståelseprovet var lägre än i övriga språk med magna.

Förutom en ny språklag förutsätts också ändring i grundlagen för att ta officiella språkets position bort från svenska språket. Den nya paragrafen skulle då heta, att landets officiell språk är finska och övriga språk har minoritetsposition. Denna paragraf i grundlagen kan därtill nämna, att på de minoritetsspråk som särskilt nämns i språklagen, detta betyder också på svenska, skulle medborgarna ha rätt att sköta sina ärenden hos myndigheterna.

Ett lagförslag som omfattar en ändring i grundlagen kräver dock mycket tid på riksdagen. Enligt grundlagens 73§ ändring i själva grundlagen förutsätter större majoritet, och den majoritet som krävs för vanlig lag räcker inte till. Majoritet på 2/3 av alla riksdagsmän krävs vanligtvis i två riksdagar och förslaget vilar genom ett riksdagsval. Det andra alternativet är att skynda behandling med 5/6 majoritet och därefter acceptera med 2/3 majoritet. När riksdagen först accepterat ärendet på ett av dessa två sättä, måste presidenten acceptera lagförslaget inom tre månader, och om presidenten inte accepterar ändringen inom denna tid, röstar riksdagen om ärendet pånytt.

Enligt den tidigare grundlagen hade presidenten rätt att låta lagen vila genom ett riksdagsval till, men detta har nu ändrats så att presidenten inte har denna rätt för en längre tid än tre månader.

Därtill också grundskole- och gymnasielagar måste ändras för att ändra det andra inhemska språket ett frivilligt ämne i ställe för obligatoriskt för finskspråkiga.

Själv tycker jag dock, att om det inte hade varit obligatoriskt att studera det andra inhemska språket, skulle jag ändå ha valt det. Jag var yngst i min familj och resten av familjen använde tidvis svenska för att hålla saker hemliga från mig medan jag inte ännu kunde tala det. Detta var av en viktig betydelse om det, att min motivation att lära mig svenska var hög.